Den bubblande, svarta vätskan fortsätter pumpa ut ur kropparna på marken. Ur dem och ur hästens kadaver börjar det krypa små likätarråttor. Sammanlagt tre kommer upp ur liken, men från höger hörs ett dovt muller av rörelse. Devan och Kahrsaid börjar skjuta på de närmaste, men snart kommer tio råttor ut bland husen. I gränderna, på hustaken och ut från husdörrarna kommer de – med gälla ylanden likt vargar går de till attack. Natali framkallar blixtar som slår ner bland råttorna medan Athrax går för att möta dem och Jepe framkallar celestial badgers för att stoppa deras anfall. Råttorna är klena, men de är många och gruppen är snart omringad. Slakten fortsätter allteftersom varelserna mosas, spetsas eller grillas och luften fylls av en rödstänkt dimma. Snart tycks dimman dock anta en mjölkigare och solidare form. En virvel av tjock, smutsig rök bildas runt gruppen som tycks befinna sig i stormens öga. Samtidigt anländer en ny flock på nästan tio varråttor till.
Ur dimman sträcker sig beniga händer, ett dödsmärkt ansikte skymtar. Och plötsligt formas en virvel som slår ner med hård kraft mot Athrax. Gruppen är nu kluven om man ska kämpa ner likätarråttorna först eller möta detta nya, värre hot. Devan vill ta hand om den större fienden först, medan Athrax och Kahrsaid har fullt upp för att hålla en mängd småkritter borta från sig. Jepe kastar ut ett magiskt nät som fångar två av råttorna för att avlasta gruppen. Den blodförpestade dimman hinner slå ner ytterligare en gång på Kahrsaid och en gång på Natali innan råttorna är nedkämpade och gruppen kan koncentrera sig på annat. Kahrsaid slungar sina blixtar och Athrax svingar sin silverne hammare i Gonds namn. Jepes bufflar anfaller med all sin kraft. Det tycks som om endast magisk skada biter på varelsen så Devan släpper sin båge till marken, drar sitt glimmande svärd och sätter nådastöten. Med ett skri från underjordens fasor upplöses dimman och de blodstänkta husen framträder åter kring gruppen. På marken flyter resterna efter likätarråttorna i blandningen av leran och deras eget blod.
Pustande efter utmattningen står gruppen kvar på vägen och diskuterar hur de ska fortsätta. Devan som tidigare snabbt vill ta sig ifrån byn övertalar nu resten av gruppen att vänta på vägen medan han utforskar ett av de närmaste husen. Det tycks vara ett före detta slakteri, men de första två rummen är tomma. Genom en valvdörr kommer Devan in i en korridor som rakt fram leder ut genom ytterligare ett valv och till höger leder fram till en garderob. Vid utgången står en zombie, men den bara hänger och tycks inte märka Devan som smyger sig fram till skåpet. Två blodiga handavtryck kröner dörrarna och när han öppnar kastar sig en zombie över honom. Det blir en hård strid för Devan som är ovan att slåss ensam i närstrid, men till sist lyckas han sänka zombien. I garderoben ligger en bok och en gammal rostig skära. Han går ut för att hämta Athrax som kan vara intresserad av boken och Kahrsaid som kan se om skäran är magisk. I det senare fallet visar sig inget magiskt alls finnas i garderoben medan boken är ?.
Gruppen beger sig härefter ut från byn för att inte dras in i fler strider då de fortfarande hör en hel del odöda röra sig bland ruinerna. De kommer ut från byn och vandrar upp längs dalkanten och kommer åter in i skogen. Efter cirka sex timmars vandring är det kväll och gruppen ser sig om efter en viloplats. De ser de nedfallna spillrorna efter ett torn (9g) en liten bit in i skogen och tar sig dit för att undersöka. Snabbt står det dock klart att något magiskt är på gång då luften inuti det som återstår av tornet skimrar och böljar lätt. Jepe framkallar en apa som glatt springer in i tornet varvid den tycks fastna. En stor, spektral varelse framträder och lyfter upp apan i luften och krossar den. Athrax anfaller springande med ett krigsvrål, men spöket flyger enkelt upp i luften och skrattar åt gruppen. De känner alla ett kallt tryck mot tinningarna och Devan blir plötsligt blek, drar sin båge och skjuter sig själv i benet. Kahrsaid börjar attackera med sin magi och Natali förvandlar sig till en magisk hök och anfaller tillsammans med sin familiar. Anden tycks bli skadad, men verkar ändå inte bry sig nämnvärt om slagen mot den. Den lyser till och kaster ljusklot av ren kraft som bränner några i gruppen. Athrax kreverar av ilska för att inte kunna nå varelsen. Kampen börjar kännas lite desperat, men utan synbar anledning börjar varelsen ringla runt och upplöses i tomma intet. Gruppen hör dess skratt försvinna bort ovan träden.
Lätt tagna av händelsen väljer gruppen att fortsätta längs vägen igenom natten. Fram mot gryningen hittar de ett spår av någon människa som vandra in i skogen (9h), men gruppen väljer att inte förfölja utan istället satsa på staden. Efter ett tag slår de dock läger för att vila. Senare återupptar de vandringen och till sist når vägen havet där den går längs med klippkanten som blickar ut mot det blå. De måste därmed ha kommit till andra sidan ön. Ett nytt vägskäl (9i) förbryllar gruppen då borgarrådet i byn aldrig nämnde det. Men gruppen resonerar som så att staden måste ligga längs kusten varför de fortsätter rakt fram istället för till höger.
Till sist får de syn på staden (11) som ligger i en bukt och har höga försvarsmurar med värn runt sig. Väl framme blir gruppen uppmärksammade av vakterna som beordrar dem att lägga ner sina vapen, vilket de gör. En liten vaktstyrka närmar sig vaksamt och frågar efter deras ärende och var de kommer från. Gruppen förklarar och vakterna synar dem, tydligen för att försäkra sig om att de inte är infekterade med någon sjukdom som härjar i landet. De fortsätter in i staden och kommer snabbt till torggatan som verkar vara dess centrum. Ett värdshus i närheten förser dem med härbärge för fem silver natten och en tävling utbryter om vem som ska få bada först . Devan och Natali är båda snabbt på det men som enda kvinna låter gruppen Natali bada först. Under tiden beger sig Athrax ner i hamnen för att få sålt alla de läderrustningar och annat samt undersöka vad som finns att inhandla. Han samtalar med dvärgarna Hrrr och Brrk som inte är så villiga att köpa, men skulle kunna ta sig an Athrax warhammer... för ett pris naturligtvis. När Devan ansluter sig mulnar de klart över att få en alv framför sig och vid hans förfrågningar om bågmakare viftar de bara ner honom mot hamnen till. Där hittar han en (annan?) snorkig alv som kan göra de bågar som Devan önskar. Kahrsaid söker sig ut på jakt efter utrustning till sig själv och han söker sig till en lite skum gränd med en källarbutik... och här slutar kvällens spel.
Lärdomar från dagens spel:
Ur dimman sträcker sig beniga händer, ett dödsmärkt ansikte skymtar. Och plötsligt formas en virvel som slår ner med hård kraft mot Athrax. Gruppen är nu kluven om man ska kämpa ner likätarråttorna först eller möta detta nya, värre hot. Devan vill ta hand om den större fienden först, medan Athrax och Kahrsaid har fullt upp för att hålla en mängd småkritter borta från sig. Jepe kastar ut ett magiskt nät som fångar två av råttorna för att avlasta gruppen. Den blodförpestade dimman hinner slå ner ytterligare en gång på Kahrsaid och en gång på Natali innan råttorna är nedkämpade och gruppen kan koncentrera sig på annat. Kahrsaid slungar sina blixtar och Athrax svingar sin silverne hammare i Gonds namn. Jepes bufflar anfaller med all sin kraft. Det tycks som om endast magisk skada biter på varelsen så Devan släpper sin båge till marken, drar sitt glimmande svärd och sätter nådastöten. Med ett skri från underjordens fasor upplöses dimman och de blodstänkta husen framträder åter kring gruppen. På marken flyter resterna efter likätarråttorna i blandningen av leran och deras eget blod.
Pustande efter utmattningen står gruppen kvar på vägen och diskuterar hur de ska fortsätta. Devan som tidigare snabbt vill ta sig ifrån byn övertalar nu resten av gruppen att vänta på vägen medan han utforskar ett av de närmaste husen. Det tycks vara ett före detta slakteri, men de första två rummen är tomma. Genom en valvdörr kommer Devan in i en korridor som rakt fram leder ut genom ytterligare ett valv och till höger leder fram till en garderob. Vid utgången står en zombie, men den bara hänger och tycks inte märka Devan som smyger sig fram till skåpet. Två blodiga handavtryck kröner dörrarna och när han öppnar kastar sig en zombie över honom. Det blir en hård strid för Devan som är ovan att slåss ensam i närstrid, men till sist lyckas han sänka zombien. I garderoben ligger en bok och en gammal rostig skära. Han går ut för att hämta Athrax som kan vara intresserad av boken och Kahrsaid som kan se om skäran är magisk. I det senare fallet visar sig inget magiskt alls finnas i garderoben medan boken är ?.
Gruppen beger sig härefter ut från byn för att inte dras in i fler strider då de fortfarande hör en hel del odöda röra sig bland ruinerna. De kommer ut från byn och vandrar upp längs dalkanten och kommer åter in i skogen. Efter cirka sex timmars vandring är det kväll och gruppen ser sig om efter en viloplats. De ser de nedfallna spillrorna efter ett torn (9g) en liten bit in i skogen och tar sig dit för att undersöka. Snabbt står det dock klart att något magiskt är på gång då luften inuti det som återstår av tornet skimrar och böljar lätt. Jepe framkallar en apa som glatt springer in i tornet varvid den tycks fastna. En stor, spektral varelse framträder och lyfter upp apan i luften och krossar den. Athrax anfaller springande med ett krigsvrål, men spöket flyger enkelt upp i luften och skrattar åt gruppen. De känner alla ett kallt tryck mot tinningarna och Devan blir plötsligt blek, drar sin båge och skjuter sig själv i benet. Kahrsaid börjar attackera med sin magi och Natali förvandlar sig till en magisk hök och anfaller tillsammans med sin familiar. Anden tycks bli skadad, men verkar ändå inte bry sig nämnvärt om slagen mot den. Den lyser till och kaster ljusklot av ren kraft som bränner några i gruppen. Athrax kreverar av ilska för att inte kunna nå varelsen. Kampen börjar kännas lite desperat, men utan synbar anledning börjar varelsen ringla runt och upplöses i tomma intet. Gruppen hör dess skratt försvinna bort ovan träden.
Lätt tagna av händelsen väljer gruppen att fortsätta längs vägen igenom natten. Fram mot gryningen hittar de ett spår av någon människa som vandra in i skogen (9h), men gruppen väljer att inte förfölja utan istället satsa på staden. Efter ett tag slår de dock läger för att vila. Senare återupptar de vandringen och till sist når vägen havet där den går längs med klippkanten som blickar ut mot det blå. De måste därmed ha kommit till andra sidan ön. Ett nytt vägskäl (9i) förbryllar gruppen då borgarrådet i byn aldrig nämnde det. Men gruppen resonerar som så att staden måste ligga längs kusten varför de fortsätter rakt fram istället för till höger.
Till sist får de syn på staden (11) som ligger i en bukt och har höga försvarsmurar med värn runt sig. Väl framme blir gruppen uppmärksammade av vakterna som beordrar dem att lägga ner sina vapen, vilket de gör. En liten vaktstyrka närmar sig vaksamt och frågar efter deras ärende och var de kommer från. Gruppen förklarar och vakterna synar dem, tydligen för att försäkra sig om att de inte är infekterade med någon sjukdom som härjar i landet. De fortsätter in i staden och kommer snabbt till torggatan som verkar vara dess centrum. Ett värdshus i närheten förser dem med härbärge för fem silver natten och en tävling utbryter om vem som ska få bada först . Devan och Natali är båda snabbt på det men som enda kvinna låter gruppen Natali bada först. Under tiden beger sig Athrax ner i hamnen för att få sålt alla de läderrustningar och annat samt undersöka vad som finns att inhandla. Han samtalar med dvärgarna Hrrr och Brrk som inte är så villiga att köpa, men skulle kunna ta sig an Athrax warhammer... för ett pris naturligtvis. När Devan ansluter sig mulnar de klart över att få en alv framför sig och vid hans förfrågningar om bågmakare viftar de bara ner honom mot hamnen till. Där hittar han en (annan?) snorkig alv som kan göra de bågar som Devan önskar. Kahrsaid söker sig ut på jakt efter utrustning till sig själv och han söker sig till en lite skum gränd med en källarbutik... och här slutar kvällens spel.
Lärdomar från dagens spel:
- Övergivna ruiner är sällan en bra plats att sova på.
- Ett låglevel-party är svagt och måste ha tillgång till en stad varje dag.
- Små kritter plus stora monster är en dålig kombination.
- Dvärgar ogillar vokaler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar